Forskare har skapat en klibbig drönare för att samla in DNA och studera vegetation.

En klibbig drönare för att extrahera eDNA från skjul är en uppfinning som kan vara mycket användbar för biologer.

Schweiziska forskare har utvecklat minst en metod för att samla in DNA från miljön (eDNA) i de högsta trädkronorna, i en livsmiljö som till stor del är underskattad. Istället för att erfarna klättrare riskerar sina liv för att återvinna DNA från en liten insekt eller fågel, skickade teamet en drönare till trädtopparna för att samla in genetiskt material, vilket gav dem en tydligare bild av terrängens organiska utbredning.

Sticky drönare för att extrahera eDNA från baldakiner

Forskarna använde en quadcopter utrustad med en klibbig uppsamlingsbur. Men eftersom trädgrenar böjer sig vid minsta beröring, och eftersom drönaren bara behöver röra grenarna för att ta upp DNA, har enheten ett tryckbaserat kontrollsystem för att utvärdera interaktionen mellan drönaren och grenen. Den kan sedan justera sin position för att försiktigt luta sig mot grenen och inte slå det dyrbara genetiska materialet till marken.

Drönarburen skulle sedan samla in prover med en klibbig yta gjord av ”häftande tejp och bomullsväv indränkt i en DNA-fri lösning av socker och vatten.” Cellen tillbringar cirka 10 sekunder per gren för att samla in eDNA innan den återvänder till sin bas, där forskare samlar in prover och skickar dem till labbet. Denna experimentella drönare har framgångsrikt samlat in tillräckligt med genetiskt material för att identifiera 21 djurarter, från insekter till däggdjur, från fåglar till amfibier.

En uppfinning som kan vara mycket användbar för biologer

Men forskare insisterar på att det fortfarande finns mycket kvar att göra. Till exempel, den sista dagen av deras test, såg teamet en markant minskning av eDNA-detektion på grund av regn dagen innan, vilket tyder på att den här metoden bara skulle berätta för dem om djur som har passerat sedan den senaste regnstormen. Dessutom noterade experterna prestandaskillnader mellan deras två samlare, vilket betonade behovet av ytterligare testning av utrustningsalternativ.

Forskarna hoppas att deras arbete kommer att göra det lättare och billigare för miljöbiologer att upptäcka varelser som lever på de mest otillgängliga platserna på vår planet. Ett sådant tillvägagångssätt skulle kunna hjälpa forskarsamhället att förstå hur miljöförändringar påverkar den biologiska mångfalden och kanske ännu bättre identifiera sårbara arter innan det är för sent.